Jag har sökt på flera forum och kollat bland olika religioner om hur jag kan tyda min dröm, men hittar verkligen inga svar. Den här drömmen skrämmer mig rätt mycket innan jag ska gå och lägga mig, därför kan jag inte sova längre utan att ha något lite tänt innan jag somnar. När jag var yngre brukade jag drömma att jag ligger och sover och det är mörkt. Det är natt och alla i min familj sover. Jag brukade se mig själv gå upp ur sängen och försöka tända lampan, men inga lampor i hela huset funkade. I drömmen fick jag helt enkelt röra mig i mörker. Sen vaknar jag och minns inte så mycket ur drömmen. Nu på senaste har den här drömmen kommit tillbaka, men känns mycket verkligare och mer skrämmande. När jag var yngre uppfattade jag inte drömmen som läskig, utan som en vanlig dröm som jag glömde dagen därpå. Första gången den kom tillbaka var för fyra dagar sedan då jag återigen drömde att jag såg mig själv ligga i min säng. Jag såg att jag drömde en mardröm och fick panik och försökte skrika. I drömmen försökte jag gå ur sängen, tända lampan och ropa på någon i familjen, men jag fick inte ut någon röst ur munnen och hade kramp över hela kroppen, så jag kunde inte röra mig till lampan. Det var tungt, svettigt och obehagligt. Jag lyckades till slut att krypa mig till dörren i mörkret, men då ramlade en matta över mig som stod bakom dörren, och hindrade mig från att komma ut. Det enda jag kom till var att öppna dörren i glänt, och sen ramlade mattan över mig som tyngde dörren emot mig så att jag inte kunde öppna den. Dörren blev bara svårare och svårare att öppna, och jag försökte förgäves få ur mig mitt skrik på min mamma. Jag hörde henne i drömmen till slut där hon frågade "vad är det?" utan att reagerar mer än så. Sen vaknade jag full med svett, panik och småkramper. Det var som om drömmen var helt verklig, eftersom jag kände att det som hände i drömmen hände mig samtidigt, förutom att i verkligheten försökte jag inte röra mig till dörren. Igår drömde jag samma sak, dock var det inte lika obehagligt, utan då kom drömmen tillbaka som den var när jag var yngre. Den var som vanligt att jag ser mig själv ligga och sova, och vaknar för att komma i kontakt med någon i familjen, men som vanligt så går det inte att tända lampan oavsett hur jag gör. Sen efter det så vaknar jag. Den här drömmen skrämmer mig väldigt mycket. I verkligheten har jag ingen rädsla för mörker och jag kan kontrollera mig själv när det är mörkt. Jag kan känna lite rädsla, men inte så allvarligt att jag får panik eller något. Rädsla för mörker i verkligheten är helt enkelt inget jag lider av. För övrigt gick jag in i min mammas rum idag och lampan var inte tänd. Jag skulle tända, men det gick inte och vardagsrummet var mörkt också. Då påminde det mig om min dröm och jag vart jävligt rädd. Vad är det som händer egentligen? Finns det någon som kan tyda den här drömmen för mig?
Svar: Som jag uppfattar din beskrivning av drömmen så är det en helt naturlig dröm som inte förebådar något alls utan beror på fysiska, hormonella och kemiska reaktioner i din kropp (kombinerat med att du har ett ganska skarp intellekt och en levande fantasi). Min gissning av ditt mail är att du är i mitten eller slutet av puberteten och att det delvis är det som driver den här typen av drömmar.
Poängen med drömmen är nämligen att skrämma dig. Hormonbalansen i din kropp ändras och det gör att din kropp behöver "testköra" kombinationen nervimpuls - muskelreaktion. Alltså simulerar din hjärna en panikkänsla som ska tvinga dig till handling. Att springa, ducka, lyfta saker mm. Samtidigt får drömmen inte vara så skrämmande att dina direkta överlevnadsinstinkter går igång. Alltså får du inte drömma om något som är direkt livshotande som att du blir anfallen av ormar, eller getingar eller liknande eftersom du då skulle vakna för fort och därmed förstöra "testet". Alltså väljer ditt undermedvetna en av de ursprungliga, latenta, rädslorna som alla människor har till liten eller större del. Det är vanligen höjder, trånga utrymmen, öppna utrymmen eller som i ditt fall - mörker. Nästa alla människor har den här typen av drömmar under perioder av sitt liv men långt ifrån alla minns dem (vanligast är de under puberteten, runt trettio års åldern, under menopausen (för kvinnor) och mellan sextio och sextiofem års ålder men de kan också förekomma under andra tider). Att det blev mörker var för att det är den rädsla av "ur-rädslorna" som skrämmer dig bäst på rätt sätt. Vad som sedan händer i drömmen är att din hjärna simulerar en "skräckskapande" miljö samtidigt som ditt undermedvetna skriker "fara-fara-fara" längst bak i huvudet på dig och det är det som verkligen får adrenalinet att pumpa. Det fungerar på samma sätt som ljudspåret i en film där musiken skapar stämningen mycket mer än vi väljer att tänka på. Testa själv genom att se på t ex en sekvens av en fotbollsmatch på video om och om igen men med olika sorters musik på i hörlurarna. Spelar du "rock you" med Queen så kommer du lägga märke till de hård smällarna och uppleva klippet som en tät och dramatisk bit av matchen, medan "Bad guy" med Billie Eilish gör att du lägger märke till alla små missar som fotbollsspelare alltid gör och det kommer få samma klipp att framstå som rena fummelfesten. Går du igenom det som verkligen hände i din dröm utan att tänka på vad du kände så kan du ju hålla med om att det är en ganska banal dröm som egentligen inte borde skrämma dig alls.
Nå det som rent praktiskt händer i din dröm är att du skickar ut order till din kropp att agera men eftersom du sover finns det ett "filter" inkopplat som stänger av alla större rörelser i dina muskler. Så nervsignalerna som kommer tillbaka signalerar "inget händer" till din hjärna som snällt lägger in det i din dröm. Det leder till större panik och fler order om att du ska agera vilket leder till nya svars signaler och medan din andning och hjärtrytm går upp så får automatfunktionerna i din hjärna gott om tid på sig att kontrollera hur mycket adrenalin som behövs för att få igång dig i olika typer av situationer. Att du alls upplever att du rör dig i drömmen beror på att din hjärna inte går på att all din ansträngning inte leder till något alls "logik funktionen" i hjärnan kräver att något måste hända annars upplever man drömmen som "orealistisk" och då vaknar man helt enkelt och är mer arg än skrämd. Den här typen av drömmar kan sluta på två sätt, antingen med att mängden adrenalin når kritiska nivåer och man vaknar stel, skräckslagen och svettig, precis som du beskriver - eller så uppnår de "tekniska" delarna av hjärnan sina syften och adrenalinnivåerna sjunker, det leder till att drömmen, vanligen via ett par ganska bisarra scenbyten övergår till något helt annat - vanligen en ganska kul eller sexig dröm.
Valet av miljö har att göra med att det gäller att öka skräcken långsamt och alltså väljer ditt undermedvetna en plats du är väldigt säker på och trygg i. Det enda som är ovanligt är att du är utanför kroppen. Det kan ha att göra med att ytterligare sänka ingångs skräckeffekten genom att du inte är med utan "bara" ser på. Men jag tror att det snarare beror på vem du är. Du tänker troligen efter ganska mycket innan du gör saker - liksom fantiserar om vad resultatet av det du gör blir innan du sätter igång, ofta väldigt tydligt och ofta med mer än en utgång. Det är i så fall ditt sätt att vara och då hänger det med in i dina drömmar också
Comments